Jag tittade på Harry och började gapskratta. "How many of you thought that me and Harry had something together?" sa jag och kollade på killarna. Alla bakom bordet räckte upp handen, och de flesta fansen med. Jag himlade med ögonen och gick och gjorde samma sak på de tre andra killarna. När jag kom till Niall bet jag mig i läppen och kollade in i hans blåa ögon. "I'm sorry", mumlade jag innan jag gjorde samma sak på honom som jag hade gjort på de andra. De hade varit en vild chansning, det enda jag ville veta var Nialls reaktion. Jag gillade inte Harry på det sättet, och han hade ju kysst mig igår. Just då hade det känts bra, som tröst. Det var som när jag alltid satt i Aarons armar och han tröstade mig när jag var ledsen. För tillfället kände jag med hjärtlös, elak, förvirrad och allmänt... inte jag. Jag spelade på Harrys känslor, på Nialls, på Aarons. 3 killar. Plötsligt insåg jag vem jag verkligen älskade. "Niall, can we talk later?" undrade jag när jag hade avslutat kyssen. Han nickade. Jag gav honom en kram till och gick sedan. Jävla, elaka mig. Om Bliss var här skulle hon säga "Whats happening with you, June?" och sen skulle hon ge mig ett peppsamtal så att jag blev mig själv igen. Det hade hänt många gånger. Jag var en snäll person egentligen, och hade alltid varit. Men ibland kunde jag inte kontrollera mina känslor. Jag skämdes så. Niall skulle säkert inte vilja ha mig nu ändå. För att jag är så hemskt. Fan vad dum i huvudet du är, June. Jag skrev en snabbt sms till Harrys mobil medans jag gick ut från signeringen.

Självklart skulle jag snart börja gråta igen. Som alltid. Jag behövde Bliss här och nu. Jag ringde till henne. "Where have you been? You haven't talk to me at all! June I'm worried!" var det första Bliss sa. "You shouldn't care, I'm a horrible person Bliss!" Medans jag grät berättade jag om hela historien. Bliss var tyst ett tag när hon hade berättat allt. "June. I mean this now. You are awful. How could you? Guess if Niall is sad now? You have to talk serious with him. Don't expect him to want you know. Why did you kiss Harry?" Som vanligt sa hon alltid sanningen. Men vi var så bra kompisar så det spelade ingen roll. Jag tyckte snarare om det. "I don't know, I wanted to know Nialls reaction! I'm so selfish". Bliss tröstade mig. Som hon alltid brukade göra.

 

Stämningen var minst sagt tryckt efter att deras stylist, June kommit. Zayn hade snabbt berättat för mig. Jag satt mitt i mellan honom och Louis. "We talk about this later", hörde jag Harry säga till Niall innan han klistrade på ett leende för fansen. "ELENA! HOW DARE YOU!" hörde jag två bekanta röster säga i mun på varandra. Jag tittade på Britney och Sarah, som var i sällskap med två andra helt okända tjejer. "When we saw that you sat here with the guys... oh lord", började Britney. "Why didn't you answer? We thought something happend with you!" fortsatte Sarah. "You didn't call my parents, please say you didn't?" frågade jag oroligt. "Na, we didn't", sa Britney. "Where did you sleep?" undrade hon sedan och kollade misstänksamt på mig. "At our place", sa Louis, som tydligen hade lyssnat på samtalet. "I can tell you everything tonight", sa jag. Men Britney och Sarah lyssnade inte. De stirrade på Louis. "Get your stupid autographs now", sa jag och log mot dem. "We forgot to tell you. This is Annie and Catie. We met them and became friends. Catie isn't directioner, but she met Zayn before", sa Sarah. Jag vet inte om det bara var jag som märkte det, men Zayn hade hela tiden tittat på den platina blonda tjejen. En snygg tjej. Jag blev genast avundsjuk på hennes utseende. Sen kollade hon på mig. Hon måste känt min blick. "Hi", sa hon. Hennes rödhåriga kompis sa samma sak. Vi alla tre log mot varandra. "Hi Zayn", sa hon med ett leende. "Hi Catie", svarade han generat. "As you said, we met again", sa hon. Båda två skrattade. Alla vi övriga som stod i närheten av bordet hade tystnat, och samma sak med mig, Louis, Harry och Niall. "I want a autograph now Zayn. Here, sign my paper", sa hon. Han skrev sitt namn, men även sitt nummer. Jag och Louis utbytte en blick. Catie och Annie fick autografer från alla. Så vitt jag förstod var inte Catie en directioner, som vi kallade oss, men jag antog att hon inte ville vara oartig. "See you later!" sa Sarah och Britney när de fått sina autografer. Jag log och vinkade. "Your friends?" frågade Zayn. Jag nickade och svarade: "Your future girlfriend?" Han kollade blygt ner. "No, we just met each other one time. She came to me like I was someone you can see on the road. And she is handsome", sa han. Jag nickade. "I have to agree. She make me feel ugly", sa jag och log mot honom. "You are really cute. I don't like when girls says like that", sa Zayn och skakade på huvudet åt mig och fortsatte signera. "Not me neither", sa Louis. Jag gav honom ett leende som han besvarade. Ungefär en halvtimme senare fick vi gå. "You already feels like on of us", sa Louis och la armen om mig medans vi gick ut till deras bil. Deras livvakt, Paul, gick med oss. "Wow, really?" sa jag och skrattade. "What do you say about hanging out with us today?" frågade Harry. "I can't", sa Niall snabbt. "But with us three?" undrade Zayn. Jag nickade och log. "I'd love to", svarade jag. Vi sa hejdå till Niall. Han gav mig sitt nummer samt en kram. "Good luck", sa jag. Han log. "Thank you".

 

Jag började gå mot Starbucks. June hade sagt att vi skulle träffas där. Eller, hon hade skickat ett sms. Jag kunde inte beskriva känslan när hon kysste Harry. Jag trodde verkligen på det. Men det var tydligen bara ett litet skådespel från hennes sida. Jag var så grymt förbannad på henne och jag ville inte prata med henne egentligen. Så varför gick jag hitåt i alla fall? När jag kom in såg jag henne sitta vid ett bord. Hennes känslor framgick inte särskilt tydligt. Jag blev galen på henne. "I'm so sorry Niall. I don't deserve you. My feelings... I can't control them. But I don't love Harry. I swear I don't. I love you", sa hon. Om inte jag hade kysst henne den där gången under X-Factor hade inget av det här någonsin hänt. Jag bestämde mig för att vara ärlig. "June, I'm hurt. I didn't thought you were like this", sa jag. Hon sköt fram en latte till mig medans hon tittade ner i bordet. "To be honest, not me neither. I just wish that we can be friends. Cause I really really really love you Niall. And it would kill me if you don't even want to see me. Can we pretend that nothing of this ever happend?" Jag tittade på henne. Jag visste inte vad jag skulle svara.

---

Vad tror ni Niall kommer svara? Nästa del får ni antingen någon gång i helgen/Måndag, eller så kanske ni inte får någon om jag inte hinner, eftersom jag tyvärr åker imorgon igen. Kram på er, glöm inte att kommentera!