Gud var gulliga ni är, jag skrev bara låten snabbt osv. Det betyder grymt mycket för mig!

---

Zayns perspektiv
"Sandra?" ropade jag. Jag hade precis vaknat. Och Sandra var inte vid min sida. Jag gick ut i köket. Hon hade telefonen i ena handen. Hon log och viftade avvärjande mot mig med handen. "Who are you talking with?" mimade jag till henne. Hon svarade inte och satte sig i soffan. Jag öppnade kylskåpet och fick syn på några cupcakes som Sandra hade gjort. Jag tog ut två stycken och började leta efter mackor i skafferiet. Sandra stampade med foten i marken för att jag skulle ge henne uppmärksamhet. Hon pekade på bordet. Det låg en lång baguette i en påse. Jag skärde den i två delar och tog ena delen själv. Jag tittade på Sandra igen och hon log brett mot mig. "All right, bye. Thanks, I'll be there about three hours". Hon la på. "Who was it?" frågade jag. "Zayn, me dream just became true", sa hon och kramade mig. Jag kysste henne. "Its fantastic. But what is your dream?" Hon skrattade. "A man are selling his restaurant. Im going to buy it, as fast I get money. Im going to looking at it today. Do you come with me?" Jag tittade på hennes entusiastiska ansikte och skrattade. "What is funny?" frågade hon. "I pay the restaurant for you if it made you happy. I got money, and I love you. I pay, you don't need to do it. Deal?" Hon tittade på mig. "Are you serious?" frågade hon. Hon hade sina knytnävar på mitt nakna bröst och tittade upp i mina ögon, ty jag var lite längre än henne. "Yeah", sa jag med ett flin mot hennes förvånade ansikte. "Thank you Zayn", sa hon och la sina armar runt om min hals och kysste mig. Jag flinade mot henne. "Lets eat breakfast. We can look at your restaurant after that, right?" Hon nickade. Hon såg totalt upprymd ut. Precis så som jag älskade henne. "Who took out those cupcakes?" frågade hon. "Hehe..." sa jag. Hon skrattade mot mig. "You are impossible to resist", flinade hon. "Just like you", sa jag och skakade på huvudet. Vi stannade mitt i ögonblicket för att bara le och titta på varandra. "Love you", sa jag och vi fortsatte med frukosten.

Nialls perspektiv
"I want to meet Julia and Harry!" sa jag förtjust. Jade hade precis pratat med Julia. "I can't believe it. I thought that El and Lou maybe should be before them... I mean, Julia are nineteen. And they are engaged!" sa hon. Vi blev tysta och kollade på varandra. Sen brast vi ut i skratt. "Look at us. Our entusiasm are even bigger than thems, I promise", sa jag och skakade på huvudet. "Can't we do something today, only we two?" frågade hon och gick fram för att krama mig. "Ofcourse we can babe". Jag la armarna om henne. "Movie night?" Jag nickade. "Thats awesome. Felicia gets nineteen tomorrow anyway, so today is perfect". Jade nickade. Hon var så vacker, och hon var min. Jag kysste henne. "You know Niall, life feels perfect right now", sa hon och tittade på mig med ett stort leende. "You are perfect in my eyes", viskade jag i hennes öra. Det var hon verkligen. Hennes skinande blonda hår, med de valnötsbruna ögonen och fräknarna som lyste på hennes kinder. Hon vände sig mot mig. "Niall, its something I want to tell you", sa hon. "Sure", sa jag och gestikulerade med armarna att det var fritt fram. Hon berättade hela historien om sin syster Janet, som hade dött, om hur hon hade blivit mobbad under perioder, och hur vi hade lyst upp hennes värld. Och när Julia hade dykt upp hade hennes värld förändrats helt totalt. Hon hade haft en vän. Och när hon träffade mig hade hon vetat att det var det här hon ville. Jag strök hennes lugg bakom örat. "You are beautiful. You are kind. You are fantastic. You care when anyone else don't do. You didn't deserve to feel bad. You are the most amazing, strongest woman I ever had the luck to met. Don't forget it Jade". Hon grät. Jag omfamnade henne. "You are safe here. Everyone of us eleven love you. Come here honey", sa jag och hon grät länge mot min axel. Jag kysste henne på huvudet och höll om henne hårt. "Sorry I don't telled you before. I didn't dare", snyftade hon. "Scchhy", sa jag och vaggade henne i mina armar. "It doesn't matter", fortsatte jag. "It doesn't matter".

James perspektiv
"My sweetheart is nineteen!" sa jag på morgonen när hon vaknade. Felicia gnuggade sig i ögonen och tittade på brickan jag hade fixat till henne. "You are wonderful", log hon. "And you are beautiful", svarade jag och kysste henne. Hon åt av den lyxiga frukosten jag hade fixat till henne. Det var den 20 December idag. "Four days to christmas", sa jag. Hon nickade. "Do you want to go home to your mum and sister?" frågade jag. Hon tittade på mig som om jag hade sagt något patetiskt. "Thats bizarré. No, I want to be here with you and the others", sa hon. "Good. I want to be with my pudding too", sa jag. Hon skrattade. "The others would come about 11am, huh?" frågade hon. Jag nickade. "Yepp. It feels soft that Harry and Julia are through again", sa hon. "That will never happen to us, huh?" frågade jag. Hon skakade på huvudet och skattade. "Nope", svarade hon och lutade sig fram för att kyssa mig, men råkade istället putta ut hela juiceglaset. Vi brast i skratt. "Its so you", sa jag. Hon kysste mig på riktigt istället.

---

Ja ni. Det blev kort kill del idag. Det har ju varit så mycket om mig och Harry, så det blev ett Zayn perspektiv, ett Niall perspektiv och ett James perspektiv. Kommentera, nästa del kommer troligen imorgon! :D