Harrys perspektiv
Julia sov när jag kom in i sovrummet, eller så kanske låtsades hon. Jag visste inte riktigt, men jag beslutade mig för att låta bli att väcka henne. Jag kysste henne istället i pannan och kröp ner i sängen bredvid henne. Jag la armarna runt hennes kropp och kramade om henne. Även om hon inte hörde viskade jag; "Everything will be alright. We are strong persons with a strong personality. Together can we fix this. Everything will be fine".

Jag vaknade och tittade in i ett par gröna ögon. "Good moring", sa jag och gäspade. "Hi" sa hon utan att släppa blicken från mig. Vi satte på oss kläder i tystnad; idag var det julafton. Vi britter firade den 25, men svenskarna den 24. Märkligt, men för Julia var det alltså julafton idag. Julia hade en lång mörkröd sammetsklänning. "Wow... you are beautiful", sa jag. Hon tittade generat ner. "I bought it when I was with Jane that day Sandra came to us... and I have to use it someday, so why not today?" sa hon och ryckte på axlarna. Jag kysste henne. "You know what?" frågade jag henne och tittade på henne. Våra näsor skulle kunna snudda varandra, så nära stog vi. Hon skakade på huvudet, och hennes blonda hår som var alldeles lockigt efter flätorna hon hade haft under natten dansade på hennes axlar. "I've told mum that Niall was in love with you yesterday". Hon kollade förskräckt på mig och backade. "You did what? Oh my god Harry, sometimes are you too stupid to be true. Now she thinking that I like Niall instead of you... and... and... then she gonna hate me!" utbrast hon förtvivlat. "No, no, Julia, calm down, i've told her that you love me, not him", sa jag och försökte låta lugn, men jag insåg hur paniken och oron spred sig i kroppen. "Yeah, you think so huh? It isn't simple as that, get a brain", sa hon. Jag kände mig en aningens sårad och drog handen över pannan. "Sorry Harry, didn't mean it. You are smart, but sometimes... never mind. I hope you mum will take it good, and Anne is a great woman so hopefully she do. Right? Come on, im hungry", sa hon och tog min hand. Vi gick ut i köket och åt frukost. Allt var som vanligt tills mamma frågade: "How are the other guys then?" Jag fick en mördarblick av Julia som brände, men jag log bara. "Everyone is fine, absolutly fine. Niall is sad because he is in love with my dear girlfriend, but the others, they are fine", sa jag. Mamma och Gemma kollade på Julia. "And as you hopefully understand, I don't feel the same for him. I love Harry more than everything else in world", sa hon och tittade på mig med ett leende. Jag log tillbaka, och även mamma och Gemma log. "Yes, you are perfect for each other!" sa mamma och log.

Louis perspektiv
Jag kände hur mobilen vibrerade i fickan, det hade den gjort många gånger idag. Jag, Zayn, Liam, Danielle, Eleanor och Sandra satt inne i min och Harrys lägenhet och åt lunch. I år hade vi valt att vi sex skulle fira julen tillsammans, dels för att ingen av oss kände för att lämna London i nu läget, och för att Zayn tyckte att vi inte skulle lämna Sandra ensam på julen. Det höll jag med om, och Sandra var en underbar tjej. Det var Julia som ringde såg jag. Jag gick ifrån bordet för att svara. "Hi my dears", sa jag eftersom jag gissade på att Harry var med henne. "HAPPY BIRTHDAY", skreks det i luren. "Thank you", sa jag och log för mig själv. "We will give you your gift when we come back", sa Julia. "Its a special gift, I promise", sa Harry. "Ohh... exciting", sa jag med tillgjord röst. "Anyway, my carrots waiting. Thanks, we all six here in our home miss you", fortsatte jag. Vi sa hejdå och jag gick tillbaka in. "Its was the two we miss", sa jag till deras undrande ansikten. "Actually, we miss three", sa Liam. Helvete, stackars Niall. Han hade inte ringt idag. Han var förmodligen fortfarande krossad. "Wonder how Niall are", sa jag och satte mig ner. Ingen svarade. "Well... merry christmas anyway", sa jag och log. Stämningen var tillbaka.

Julias perspektiv
"Jade, I have boring. Come home to me?" sa jag i luren. Det hade gått en månad sedan jul och det var dags att sätta min plan i verk. Visserligen hade Harry och Niall pratat ut ett antal gånger, vilket har fått Niall på mycket bättre humör. Det gladde mig något otroligt. "Oh, finally I can meet the guys. It was hundred and hundreds of year since last time", sa hon med en otroligt glad stämma. Jag flinade för mig själv. "Yeah... but you actually meet Louis a half year ago", påpekade jag. "Oh..." sa hon i luren. Jag skrattade. "Anyway, come as fast as you can. See yah". Hon svarade samma sak och vi la på. Klockan var tio och än så länge hade jag bara duschat. Jag krånglade på mig ett linne med Usa flaggan på samt mina runaway dreamz. De hade Harry köpt till mig förra gången de var i Usa. Mitt hår fick vara i en hästsvans. Innan Jade kom ville jag gå och snacka med Sandra. Jag ville att hon också skulle träffa Jade, eftersom hon faktiskt inte gjort det än. Samtidigt skulle jag berätta min plan. Sandra satt i köket och snackade med Louis, som åt frukost. Hon hade sina också sina runaway dreamz på sig med en söt topp. "Saaaaandra. Lets have a talk", sa jag och drog med henne in i mitt och Harrys sovrum. Jag berättade hela planen i detalj. "Det kan funka, om Niall inte fattar vad du håller på med. Då kan det gå riktigt fel", sa hon eftertänksamt. "Äsch, det finns ingen chans. Jade vet inte heller om det. Du ska få träffa henne föresten", sa jag med ett leende. Hon log. Det knackade på dörren. "Nu kör vi", sa jag med ett brett smile och gick ut mot dörren.