Julias perspektiv
Jag tittade mig chockat runt omkring. "Harry, you have to joke. What shall we do here? I thought you were tired on this place". Vi befann oss i deras inspelningsstudio. "We gonna sing ofcourse, and record. Only for funs sake, nothing seriousley", sa han. Jag skakade lyckligt på huvudet. "I have always dream about to were inside of this", sa jag. Hittills hade jag bara stått utanför och väntat på killarna utan att höra vad de sjöng. Nu skulle jag stå inuti en sådan här och sjunga själv, det var helt otroligt. "Harry, I love you so much. How can you do all this for me? You are fabulous!" Jag kysste honom länge. "Everything for you, haven't I told you that before?" Jo, visst hade han det. Det verkade vara hans standard mening. Herregud var jag älskade den killen. "Right now we only have materials from our songs, is it okay to only sing them? Our we have from 'Your Song' and 'Torn', you know, they were on our second album". Jag nickade. Jag älskade de två låtarna också. "Okay, wait... can't you sing these two songs for me, and then we can start to sing together? It was a long time ago since I've heard you sing alone, if you get what I mean". Jag slogs av en tanke, men viftade snabbt bort den. Det var alldeles för orealistiskt. Jag hörde hur introt till Your Song började. Jag sjöng och ansträngde mig för att det inte skulle bli en falsk ton någonstans. När jag var klar lyfte Harry upp mig. "You're great! Try to sing it with a guitar too, I know you perform that song really good with it too". Jag tog en gitarr som stod i hörnet och placerade en capo på tredje bandet. Låten började åter igen. Han tittade på mig igenom inspelningsrutan och log samtidigt som han gjorde tummen upp. Jag riktade min sång direkt till honom. I know that it isn't much, but is the best I can do. My gift is my song, and this one is for you. Han ropade ut mig igen när jag var klar. "You are so damn amazing, listen!" Han spelade upp resultatet. Till min förvåning lät det ganska bra, ja, helt okej faktiskt. "This was really fun", sa jag. "And we has only begin!" utbrast han. "You do Torn to, then we sing together, right?" Jag nickade glatt och gick tillbaka till inspelningstudion. Här i London var jag så jävla lycklig. Harry var den mest underbara personen jag hade turen att träffa, och resten av killarna gjorde mina dagar. Sandra och Jade - de bästa vännerna som alltid fanns där i ur och skur. Eleanor och Danielle - tjejerna som alltid hade tagit hand om mig och sett mig som en av dem. De var verkligen som stora systrar, en stora syster jag aldrig haft. There is nothing were he used to lie, my inspiration has run dry, thats whats going on, yeah, nothing is fine I am torn.
Helt plötsligt ser jag hur en man kommer in i studion. Jag avslutade precis låten och kollade nervöst på mannen. Han och Harry kom in i studion. "This is Ted", sa han och log, "And he is a swedish producent", fortsatte han. Min haka ramlade bokstavligen av. "What? I mean, va, är det sant? Vad gör du här?" frågade jag. "Förlåt att jag gör intråg mitt under eran dejt, men Harry tipsade mig om att du hade en röst som förtjänade att upptäckas. Han sa till mig att sitta i rummet intill med hörlurar som ledde in till inspelningen för att jag skulle höra dig. Du är sjukt grym. X-Factor vinnaren från Sverige ska spela in en duett med någon, och jag tror att du passar perfekt. Slår du igenom kan du satsa på en solokarriär", babblade han på. Jag stod bara och gapade. Harry såg en aningens förvirrad ut men stod fortfarande och log. "Thanks so much, I'd really love to record a song with her! What is her name?" Han log stort. "Her name is Felicia Tanttu". Min haka trillade av åter igen. Felicia, min fina Felicia? Min bästa vän? Dom måste skämta. Hon hade en asfin röst och det skulle inte förvåna mig om hon hade gått och vunnit X-Factor, men att det just skulle vara jag som skulle göra en duett med henne kändes lite... slumpartat. Vi brukade alltid gå runt och sjunga One Direction låtar asseriöst så att massa småungar började glo på oss. Jag hade alltid så kul med den tjejen, men jag hade inte hört av henne sen jag flyttade hit. "Hon är bara sexton och har en sådan fantastisk röst..." började han men jag avbröt honom. "I know her. She was my best friend when I was twelve to fifteen", förklarade jag. Han rynkade ögonbrynen. "Then you know how good she is. The judgement was very impressed". Jag nickade leende. "It doesn't suprise me, she is a really great singer" svarade jag nickandes. "She is in LA right now to do some tracks. She is here about two weeks to get home to Sweden, but on her way she gonna stop here to record that song. Maybe you can call her? Here is lyrics to the song anyway. The words who are pink is your parts of the song" Jag fick hennes nya telefon nummer och la direkt in det i mobilen. Hon hade lite mer text att sjunga. Låten hette "Blew out candles", en lite udda titel, men den var säkert bra. "Jag faxar bakgrunden till låten till Harry. Ha det bra Julia, du var grym!", var det sista som Ted sa innan han gick ut från studion. Jag och Harry tittade på varandra ett kort tag. Sen började jag skrika. "Harry, thank you so much, you have give my life a hundred reason. You are the best guy in world, and I love you more than you know", sa jag och kysste honom länge. "Moments time?" sa han och kollade på mig. "Yeah, lets sing Moments".
-------------------------
Hahah, Felicia, du har ingen aning om hur jag har tänkt ut vad som ska hända med dig... mohahahha. Det är massor med bra grejer, dont need to worry anyway.