Felicias perspektiv
När jag hade fått klart för mig att jag var nominerad i ett sånt stort pris som Brit Awards hade jag börjat skrika så högt att James hade fått gå ut ur rummet. Och ikväll gällde det. Killarna var också nominerade, i hela tre kategorier. Som äkta fan, fortfarande, hoppades jag så att jag sprack på att de skulle vinna de också. "James!" ropade jag samtidigt som jag granskade mig själv i spegeln hur jag såg ut i den tighta klänningen. Den satt snyggt på kroppen, det var jag tvungen att erkänna. Jag, Sandra, Julia, Eleanor, Jade och Danielle hade varit och köpt klänningar, samt en liten fin body till lille Zac som han skulle få ha på sig. Danielle tänkte sätta på honom hörselskydd så att han inte skadades av för högt ljud. James kom in i rummet och stirrade chockat på mig. "Hey handsome?" sa han och la armarna omkring mig och pussade mig på kinden. Jag fnittrade till. "Do you like it?" undrade jag. "Its awesome", sa han och pussade mig i nacken istället. "Not now", sa jag med ett bestämt leende. "Put on your clothes", sa jag och himlade med ögonen där han stod i bara jeans. Han log och försvann emot vårat sovrum. "James!" ropade jag igen. Han tittade snett ut från sovrums dörren. "Can you snap my dress?" sa jag och log ett ängla leende. Han drog upp dragkedjan där bak. Klänningen var kort och tight, i guldigt glitter. Jag älskade den. Jag satte in stora guldörhängen och drog av mig strumporna som var på fötterna. Mina ben var nyrakade, även om det var Februari/Mars. Jag plockade fram mitt långa hjärthalsband ur en ask som stod på mitt sminkbord. Jag granskade det. Det var i äkta guld. James hade köpt det till mig för ett par veckor sedan tillsammans med en ask choklad och rosor, när det var valentines day. Han var den mest romantiske killen jag kände, och han var min. Han var otroligt vacker, med brunt hår, alldeles klarblå ögon och en stor näsa - jag älskade killar med stora näsor. Hans läppar var mjuka och välformade; min pojkvän var helt perfekt. Jag drog upp min plattång ur en låda och värmde upp den, medans jag kammade igenom och blåste mitt mörka, fortfarande blöta, långa, hår. När håret var näst intill torrt när  jag började platta det ordentligt. Jag hade hållt på och plattat det sen jag var 10-11 år gammal, inte varje dag, men någon gång ibland. Med andra ord var jag ganska van och fick det alltid hyfsat snyggt. Jag granskade mig i spegeln. Det enda som behövdes nu var lite smink. Foundation, mascara, ögonskugga, puder, rouge samt läppglas åkte på. Jag la ner läppglanset i fickan i fall det skulle behövas fylla på. "James, are you ready?" ropade jag och började gå mot hallen. "Yeah. I only need to tie my tie", svarade han. Jag stoppade i fötterna i ett par höga, obekväma pumps. Men ville man vara fin, fick man faktiskt ta och lida pin. Jag tog fram en matchande handväska och la i telefon, nycklar och mitt läppglans innuti. Jag kollade på mig själv i hallspegeln. Det här blev toppen. James kom ut och stirrade målöst på mig. "And you are mine girl", log han stolt och kysste mig länge.

Jades perspektiv
Typiskt matchande till mitt namn hade jag på mig en jade-grön kortklänning som var öppen i nacken. Självklart med en snygg passform, som makerade mina kurvor. Jag visste ju vad alla andra tjejer skulle ha på sig, men jag såg fram emot att se dom i det också. Jag antog att vi alla var ganska nervösa. Niall körde som en galning på vägarna. Allt för att inte komma försent, enligt honom alltså. När jag tänkte efter var det här första gången jag visade upp mig i ett officiellt sammanhang, tillsammans med Niall. Likaså med Sandra, trots att hon och Zayn varit tillsammans i ungefär ett år. Det gjorde mig en aningen nervösare, men jag bet ihop och granskade mig själv i backspegeln. Mina fräknar lyste upp hela mitt ansikte. Mitt blonda hår med den ruffsiga luggen hängde löst, bortsätt från att jag hade lockat håret. Jag granskade mina ögon. Egentligen var de ganska tråkiga, sådär ljusbruna. Folk brukade beskriva dem som hasselnötsbruna. Wow. Jag skulle hellre haft mörkbruna, men det skulle inte passat till min hårfärg. Jag hade inte blonderat håret, som många trodde, det var naturligt att jag hade bruna ögon och blondt hår. Jag tittade på Niall istället. Min fina, goa Niall. Allt som hade skett för ett halvår sedan var som bortblåst. Ingen av oss tänkte på att Niall faktiskt hade gillat Julia ett tag. Han sa att han älskade henne jätte mycket, men kärlekskänslor fanns inte. Bara vänskapskänslor. För mig kände han en miljon kärlekskänslor hade han sagt. Vi körde in på en parkering i närheten, där vi skulle mötas och få skjuts av Paul resten av vägen. Paul var deras privatchafför, en mycket trevlig man. Vi stuvade in oss i limousinen alla tio, nej elva föresten, om man nu räknade med Zac. Han var urgullig i sin nya body där han satt i Liams knä. "Felicia and James should be there right now, we are a bit late", konstaterade Julia. Jag kände hur Nialls hand som var i min började darra. "Calm down, it will be fine", väste jag till Niall och tryckte till hans hand. Han log mot mig och jag lutade mitt huvud mot hans axel. När vi hoppade ut ur bilen möttes vi av en mängd journalister, papparazzis samt fans, över allt. Vi trängde oss förbi alla och kom in i den stora lokalen. "They'll shoot you now", viskade Niall till mig. Vi alla tio ställde upp oss prydligt på röda mattan. Vi tog ett stort gruppfoto. Jag och Niall stod längst till vänster, sen var det Liam och Danielle, sen Julia och Harry, sen Eleanor och Louis, och längst åt höger Sandra och Zayn. Sen ville de tydligen ha en "privat" bild på alla paren också. Jag skakade. Tänk om jag inte blev bra på bilderna, och att alla fansen skulle säga massa kränkande saker? Jag och Niall var först ut på tur. Jag försökte göra en självsäker pose, men troligen såg det bara fjantigt ut. Nu hade jag tid att titta på alla hur de såg ut under kvällen. Sandra hade en lång röd sammets klänning som satt otroligt vackert på henne. Hon hade sitt fina, lockiga hår utsläppt. Det hade växt väldigt mycket sen jag såg henne första gången, då det hade varit lika långt som mitt på ett ungefär. Numera var det ungefär ner till bysten. Hon log sitt fina leende mot kameran och sen anslöt sig hon och Zayn bredvid oss. Julia bar en lång lila klänning. Hon passade verkligen inte i pastellfärger, så det var grymt bra att hon hade någon klar färg på sig. Klänningen var ärmlös och vid midjan var det vitt spets tyg i en rand. Danielle hade en kort laxrosa klänning som gick lite längre än ner till rumpan. I bak var det som snörat och på framsidan var det en liten svart rosett på höger sida. Eleanor hade en svart läderklänning. Hon var alltid så otroligt snygg, och jag skulle dö för att kunna passa i en sådan klänning. Vi gick in och satte oss i lokalen vid bordet. "Jade darling, can you take Zac for one minute?" undrade Danielle med ett leende. Jag nickade och tog emot honom. Jag jollrade runt lite med honom tills programledaren kom ut på scenen. Då hade jag honom bara i min famn, och klappade honom på huvudet. Jag såg på när Ed Sheeran vann priset för årets manliga artist, precis som han hade gjort för 5 år sedan. Jag hade varit fjorton då. Nu skulle jag fylla 20 i år - obegripligt. Priset till årets kvinnliga artist gick till Jessie J. Även nästa pris gick till henne. Det var nu jag blev galet spänd. Årets grupp. Jag vågade knappt lyssna när de räknade upp de nominerade. Jag tryckte Nialls hand. Danielle tog emot Zac som såg alldeles för söt ut i sina hörlurar. "And the group of the year is... ONE DIRECTION!" sa programledaren. Vi alla ställde oss upp och tjöt. Jag kunde höra Niall vråla av glädje bredvid mig. Killarna gick iväg upp på scenen. Zayn fick mikrofonen. "We all are so damn happy over this. I want to thank my family, our producent, and all fans. But especially the girl who made my days and how learn my what life is about, Sandra!" ropade han. Jag såg att ett stort leende var placerat i Sandras ansikte. Alla andra killar tackade också sina flickvänner, och Niall såg mig rakt i ögonen när han sa det. "I know that we have problem sometimes, but your are the one I love, and will always do", hade han sagt. Alla i publiken hade sagt ett "naaaaw" efteråt. Killarna anslöt sig bredvid oss och höll stenhårt i sitt pris. Liam kysste den tre gånger. Jag skrattade åt henne, och han mötte roat min blick. De vann de yttligare två kategorierna de var nominerade i också. Kvällen var lång, och efter att han kommit förbi British album of the year och british single (Vilka killarna vann) samt internationella manliga artisten så var det dags för internationella kvinnliga artisten. Jag tror att vi alla tio ställde oss upp och grät av lycka när de presenterade att Felicia hade vunnit. Felicia var nervös där hon stog uppe på scenen. "This made me so happy, I don't know what im going to say... thanks to all my friends in One Direction with girlfriends, my own boyfriend James, my family home in Sweden, X-Factor Sweden who discovered me, and you, all wonderful brits. I love you!" tjöt hon och gick ner på scenen.

På efterfesten höll vi alla oss ifrån alkohol, trots att många gick och blev fulla. Efter ett tag blev det till och med en aningens obehagligt. Vi gav Felicia massor av grattiskramar och många ville intervjua killarna, Felicia och även oss. Ungefär vid 3am åkte vi hem till lägenheten. Men kort där efter ringde Louis upp oss alla. "We invite all of you to a movie night, just for fun. Put on some soft clothes and go up to us?" Jag drog på mig en mjukisdress och satte upp mitt korta hår i en hästsvans. Jag och Niall traskade upp hand i hand, och möttes av Julia. Alla var där. "LOVEFILMS, HERE WE COME!" tjöt Niall och kastade sig i soffan. Jag skrattade och joinade honom.

Harrys perspektiv
Alla sov runt om mig. Julia låg i mitt knä och Zayn hade sitt huvud mot min axel. Jag var otroligt varm, och kände på mina heta kinder. De fullkomligt kokade. Jag behövde komma ut. Det kanske inte var så smart med tanke på att det regnade slask snö ute plus att klockan var runt fem på morgonen. Jag puffade på Julia. Hon kollade tröttsamt på mig. "Take a walk?" frågade jag. Hon nickade. Vi gick emot lekplatsen i närheten och satte oss på gungorna. Vi pratade inte, utan bara njöt av kylan. Plötsligt reste hon på sig och gick fram mot mig. Hon tog mitt huvud i sina händer. "You are hundred grades", sa hon oroligt. "I know", sa jag. Hon lutade sig fram och kysste mig på munnen. Det slutade med att jag ramlade av gungan. Hon skrattade åt mig men fortsatte att kyssa mig. "I want to sleep. Come on now beautiful", sa hon och drog upp mig med ett leende på läpparna.