Haha, blir alltid glad av kommentarer, tack. Min kompis Sandra har hjälpt mig med lite inspiration så det kommer händelserika delar nu. Hahah.
-----------------------------------
Jag och Jade strosade runt i Westfields. "What do you think about this? I like it... its odd", sa hon och gestikulerade mot en tröja med massa blandade citat på. Jag, som citatälskare, nickade. "Buy it if you want", log jag. Hon tog den och gick mot kassan. Min telefon vibrerade i fickan. Smart som jag var hade jag lagt den på ljudlöst för att det inte skulle bli pinsamt i shoppingcentret. "Hi?" sa jag. "Vadå hi, har du inte kvar mitt nummer längre?" sa en välbekant röst. Jag tog bort telefonen från örat och kollade på displayen. Jag log. "Förlåt Sandra, jag hade inte tid att kolla på displayen", förklarade jag. "Ja, vi säger så", sa hon med sitt speciella Sandra tonfall. "Nejmen, vad ville du?" undrade jag när jag såg Jade komma tillbaka. "Hurså, är du upptagen?" undrade hon nyfiket. "Vänta lite", sa jag och tog ner telefonen. "Jade? Is it okey if I talk to a swedish friend? I haven't talk with her since I leaved Stockholm", sa jag och log bedjande mot Jade. Hon log. "How fun! Ofcourse, I look around here. Meet you on Starbucks on half an hour, right?" Jag nickade och började gå mot Starbucks. "Nix, jag är inte upptagen", sa jag och log för mig själv. "Vem pratade du med?" frågade hon intresserat. "Det är en av mina nya närmaste vänner, hon är urgullig. Hon heter Jade, och hon är två år äldre än mig", svarade jag. "Du skaffar bara vänner i London som är äldre än dig", sa hon och skrattade. "Nej, jag bara undrar... jag ska bli utbytesstundent, du vet att jag alltid snackade om det när vi var yngre... Och ja, jag kommer till London i eftermiddag", sa hon. Jag satt bara och gapade. "Driver du? Fan vad kul! Vilken tid kommer du till flygplatsen då?" undrade jag upphetsat. Jag hade inte träffat henne på ett halvår, och jag som hade trott att jag aldrig skulle träffa dem igen. "Vid sex tiden ikväll, är du klar med Jade då?" undrade hon vänligt. "Jupp, vi ska bara fika på Starbucks och sen ska jag dra hem till mina killar. Du måste träffa dom!" sa jag. "Såklart jag vill!" utbrast hon. Jag log och kollade på klockan. "Right, jag är på flygplatsen om tre timmar, lovar!" sa jag. Vi sa hejdå och klickade bort varandra i precis rätt tid för att Jade skulle komma med yttligare en shoppingkasse. "It was 50/50 on H&M" sa hon som förklaring till den överfyllda kassan. "You know that H&M is swedish huh?" Hon kollade konstigt på mig. "No, I dont, cool!" Hon hängde av sig sin jacka men lät sin halsduk hänga kvar runt halsen. "I order, after that I have knew you in a half year, I actually know what you want", sa hon och blinkade med ögat. Mina och Jades timmar på Starbucks slog inget. Jag log brett. Vi pratade om allt mellan himmel och jord. Det var en av de saker som var fantastiska med Jade. Hon lyssnade alltid, och vi hade aldrig en awkward silence i mellan oss. Vi tog tunnelbanan hem och jag kramade om henne. "I have really fun to day. See you", sa jag.

Sandras perspektiv
Det var den sista November idag. Som vanligt regnade det ute, så var det alltid i London. Jag tittade mig omkring i ankomsthallen. Julia hade lovat att hon skulle vara här. Men hon var ju ganska känd här nu, så hon kanske hade fått förhinder? Jag tittade mig omkring när jag kände ett par armar runt om mig. "Heeeeeeej", sa hon leende. Vi kramade varandra ordentligt. Hon hade en tjocktröja med luvan uppdragen. "Måste se ut så här, annars får jag hackande fans över mig", sa hon. "Kul att se dig igen, det känns som en jävla evighet sen. Och som en evighet sen jag snackade svenska", fortsatte hon. "Ja, verkligen", instämde jag. Jag var ganska förväntansfull över att få träffa killarna. Jag hade träffat de två gånger tidigare; på signeringen, där Julia fick Harrys nummer, och en gång när de varit i Stockholm hemma hos Julia så hade vi fått följa med. Men det här kändes speciellt. "Harry står här utanför med sin bil", sa hon snabbt. Vi gick ut igenom portarna med mitt bagage i släp tåg. Julia drog upp bakluckan och kastade in mina väskor. Vi båda hoppade in i baksätet. Hon drog ner sin luva. "Hi Sandra", sa Harry och vände sig leende om. Jag blev pirrig i magen av att bara se honom. "Hi", sa jag mer samlat än vad jag trodde att jag skulle kunna. Han körde ut från parkeringen. "How are you?" frågade jag artigt. Jag såg hur han log i backspegeln. "Im fine, and you?" Jag tittade ut över London. "Im really good actually", svarade jag och nickade. "Är alla killarna hemma hos Harry och Louis?" frågade jag Julia. Hon nickade. "Jepp". Harry tittade intresserat på oss. "Talk english please", sa han och kollade snett på oss. "Sorry darling, Sandra was just wondering if all guys were in you and Lous apartment. And I answerd that they was", sa hon. Hon måste vara riktigt van att snacka med honom. Ungefär 700 000 tjejer skulle vilja vara i hennes ställe. Jag var en av dem - och jag hade tur att jag kände Julia. Jag var alldeles för excited över att få träffa killarna, framför allt Zayn. Jag hade pratat rätt mycket med honom båda gångerna vi sågs. Vi var uppenbarligen framme, för Julia och Harry hoppade ut. Jag tog ett djupt andetag. Julia hade erbjudit mig att jag skulle få sova hemma hos henne, Harry och Louis, och ni kan ju gissa vad jag svarade. Julia slängde nonchalant sina converse i hallen och gick in i vardagsrummet. Jag själv ställde mina prydligt och gick efter. Allas blickar vändes emot mig. "Hi Sandra", sa alla. Dom verkade känna igen mig; och det förvånade mig, de hade ju träffat så många fans under sina dagar. Glatt svarade jag. De öppnade hjärtligt sina famnar för att krama mig. Zayn kramade mig extra länge. "I remember you", flinade han. "I remember that I was impressed of you". Jag skrattade. "Of me? Dont kid", svarade jag. "No, its true!" skrattade han också. Jag skakade på huvudet och kände mig inte lika osäker längre. Harry kom instormande i vardagsrummet. Jag kollade på Julia. Jag hade känt henne så pass länge, och i hennes blick när hon kollade på den krullhåriga människan med det vackra leende visade lycka och kärlek.