10 år senare, Julias perspektiv
"Darcy, come here honey", sa jag mjukt. Våran förstfödde, åttaåriga dotter sprang rakt in i min famn. Jag drog in doften av hennes nytvättade hår. "Rosalie hit me", snyftade hon. Rosalie var Louis och Eleanors första dotter. Vi alla sex hade varit gravida när jag var 26 år gammal. Sandra var gravid med hennes och Zayns sista barn. Vi allihopa hade levt i harmoni i sex villor i utkanten av London. Sandra och Zayn hade fått tre barn hittills, Adam, Adrian och Angie, och var gravid med en dotter yttligare som skulle få namnet Zabrina. James och Felicia hade fått Natasha, Edward och Justin. Danielle och Liam hade fått yttligare en son vid namn Jaden. Eleanor och Louis hade som sagt Rosalie, men även en till dotter, Mary-Kate. Jade och Niall hade endast fått en dotter, Ciara. Och jag och Harry? Vi hade Darcy, Rose, Jacob och William. Jacob och William var enäggstvillingar och endast ett år gamla. Det var skumt hur mycket mitt liv hade förändrats tack vare en mörk och kall dag i Oktober 2012. "I don't believe you", flinade jag mot min dotter och pussade henne i pannan. "I just wanted chocolate", log hon tillbaka. "I knew it. You know what? We going to eat dessert now. And in it is it a lot of chocolate". Hela vårat gäng hade ätit hemma hos oss. Harry kom bakom mig och la en arm runt min midja. "Whats up?" sa han och log mot Darcy. "Nothing", flinade hon och log hemlighetsfullt mot mig. "Have you seen Rose?" frågade jag Harry. "Yeah. She sitting with Ciara, Mary-Kate and Natasha and plays with dolls. Alla fyra var 5 år. "Im going and play with Rosalie now. Can I show her my new computergame?" frågade hon. Jag nickade henne och klappade henne över håret. Hon sprang iväg. "Shall we join the others?" undrade Harry och log mot mig. "After a kiss", sa jag och kysste honom. Jag var 31 år, och Harry 36. Louis närmade sig 39 och Danielle hade redan passerat det. Inte för att det syntes på henne; det såg ut som hon fortfarande var runt 25. Men å andra sidan var hon ju otroligt vacker. Jag och Harry greppade varandras händer och gick ut i trädgården där vi hade våran middag. På gräset ovanpå en filt låg Jacob, William, Angie och Justin och försökte kravla sig runt. Vi slog oss ner bland de andra. Nere vid poolen sprang Jaden, Adam och Edward runt och lekte kull. Vi var allihopa som en familj och träffades konstant och jämt. "Dessert?" frågade jag och log mot dem efter en halvtimme. "Sounds yummy", log James. Jag besvarade hans leende och gjorde ett tecken till Harry för att han skulle följa med mig in och hämta tallrikarna. "Can you tell all our kids that its dessert?" sa jag och vände mig om mot bordet. Allihopa nickade och jag och Harry försvann in igen. Vi hade förberett en chokladfondue. Harry var stjärnan i vårat kök, men jag försökte hjälpa till på min kant, även om han hade ett stort övertag. Åren hade gått så snabbt. Var det verkligen hela 28 år sedan jag träffade dem första gången? Nu var de en del av min vardag. Bandet var inte längre aktivt, utan levde på det som hade hänt. De var ju inte längre ett pojkband, nu när de var mellan 36-39 år gamla. Jag och Felicia höll fortfarande på, precis som vanligt. Sandras resturang hade utnämnds till den bästa resturangen i hela Storbritannien, och James hade skrivit låtar till stora stjärnor. I början hade han faktiskt sammarbetat med Ed Sheeran bland annat för att skriva killarnas låtar. Nu skrev han större delen av Felicias låtar bara. Vi slog oss ner vid bordet igen. Alla började hugga in på sina efterätter och det var en stor tystnad som uppstod för att det var så gott. Jag tittade upp, kollade på varenda en runt bordet. Ett stort leende uppenbarade sig på mina läppar. Det här var min familj. Jag ville inte vara någon annanstans än här. Its Gotta Be You.

---

Sista avslutande delen! Självklart ska jag fortfarande skriva den nya novellen, det var bara den här jag inte hade så mycket inspiration med. Vinnarna är korade och jag avslöjar dem i nästa inlägg. Kommentera, vad tyckte ni om den här novellen i sin helhet? Första delen av nya novellen kommer upp under nästa vecka. Tack så hemskt mycket för att ni har följt den här novellen och kommenterat, det gör mig jätte glad"