Harrys perspektiv
Direkt när jag kom ut från lektionen såg jag den där tjejen stå där vid ingången till skolan. Jag log stort och vinkade mot henne. "Hi", sa jag. "Hi", svarade hon och blev genast blyg. Hon strök en hårslinga av sitt långa hår bakom örat och tittade på mig med ett blygt leende. Just vid det tillfället kunde jag inte låta bli att tycka att hon var oerhört söt. "Shall we just go down this road?" undrade jag och pekade nedåt. Hon ryckte på axlarna och nickade. Vi bodde i Cheshire båda två och gick på Holmes Chapel High School. Det var en pinsam tystnad mellan oss och jag började nästan ångra att jag hade föreslagit att vi skulle ta en promenad efter skolan. Jag började nynna på min favoritlåt, Free Fallin' av John Mayer. Hon tittade intresserat mot mig. "You have a beautiful voice", sa hon. Jag tittade ner. "Not more beautiful than someone else", svarade jag. "I really mean it Harry", sa hon. Jag svarade inte. "It was John Mayer huh? I like him too". En första sak gemensamt. Jag nickade. "Yeah. He is great". Sen var samtalet i full gång.

Liams perspektiv
"Ten reasons why she was beautiful... hm". Jag satt och snackade med en av mina kompisar. "She only was... I don't find any words", sa jag. Självklart pratade jag om Jennifer. Jag undrade hur hon mådde. Det hade gått en månad sedan den där dagen, och jag hade inte stött på henne sen dess. "I think you should go home to her house and ask if you two can do something", sa min tjejkompis, Tess. Jag hade gått fram till henne idag under rasten eftersom hon var tjej, och kanske kunde ge mig råd hur jag skulle närma mig henne. "By the way, I promised her to be in X-Factor again", fortsatte jag. Tess sken upp. "I like that girl. Finally". Jag ryckte på axlarna.
Efter skolan gjorde jag exakt som Tess hade sagt. Jag gick hem till henne. Plingade på dörren. En kille öppnade. "Who are you?" sa han och rynkade på näsan. "Uhm, Liam Payne, nice to meet you", sa jag och sträckte fram handen. Han tog den inte. "What do you want?" Jag suckade. "Is Jennifer home?" Killen försvann in i huset och gick med stora steg in mot det rummet jag hade lämnat Jennifer i. "Oh, Liam, hi", sa hon och log. Hennes hår hängde fritt och var lite rufsigt. Hon hade ett vitt, stort, pösigt linne på sig och ett par tighta byxor. "Hi", svarade jag. "Uhm, come in", sa hon. Hon ledde mig in på hennes rum. På hennes skrivbord låg massor av läxböcker utspridda. "Sorry, maybe I came the wrong time?" sa jag och gjorde en ansats för att resa på mig. "No, its okay", sa hon och log. "I can help you if you want", sa jag och satte mig bredvid henne. Sedan pluggade vi tillsammans, med en mängd skratt inräknat.

Junes perspektiv
"June, come on. We do something, we can take the bus to Westfields and shop or something", sa Bliss, min bästa vän. Jag var tvungen att erkänna att förslaget lät frestande, men jag hade andra planer. "I'm sorry Bliss. Going to meet Aaron", sa jag. Aaron var min pojkvän och kapten över skolans rugbylag. Han var en av de snyggaste killarna i hela skolan. Bliss hade flyttat hit till London för ungefär ett år sedan. I Storbritannien börjar vi high school vid femton års ålder, vilket är som gymnasiet på ett ungefär. Efter ett halvår hade vi lärt känna varandra och nu var vi de bästa vännerna i hela världen. Det fanns ingen som jag hade så roligt med som Bliss. "Okey then. See you tomorrow". Hon gav mig en sådan där kram som bara man kunde få av Bliss och sprang sedan iväg mot tunnelbanan. Jag började gå iväg mot skolans idrottsplan och satte mig högt uppe på läktaren. Aaron hade två stora siffror, 14, på sin rygg och jag såg honom nästan direkt. Han var oerhört skicklig med bollen. När jag hörde att tränaren blåste av gick jag neråt. "Hi handsome", sa han och gav mig en lång kyss. "Hi", svarade jag enkelt. "Im going to take a wash, it only take a couple of minutes". Jag nickade och lutade mig emot huset Aaron nyss försvunnit in i. Exakt efter fem minuter kom han ut igen. Han gav en sådan där typisk killkram till sina vänner och tog min hand. Vi flätade in våra fingrar i varandra och gick ut från skolans område. "How are you today?" undrade jag. "Fine. The training were awesome... but I've missed you the whole day", sa han och tittade kärleksfullt på mig med sina bruna ögon. "Stop being cute", sa jag och log stort. Mitt naturliga ljusblonda hår var en aningens vågigt och vilade på mina axlar. "Come here, we can buy ice creams", sa han och drog in mig mot en glassbutik. "Which flavour?" undrade mannen bakom kassan. "Hasselnut and melon", sa jag. "I take the same" sa han. Det irriterade mig lite att han skulle ha exakt samma som mig, men på ett sett var det ändå romantiskt. "A newspaper?" frågade mannen i kassen efter att Aaron hade betalat. "Why not?" svarade Aaron och tog tacksamt i mot tidningen med ett charmigt leende. Vi slog oss ner vid en parkbänk i närheten. "Do you want to read it?" frågade jag med ett flin. Han skakade på huvudet och skrattade. Jag ryckte tidningen och bläddrade snabbt igenom den. Jag fastnade vid en liten reklamruta. Make-up artists and stylists are wanted for the new season of X-Factor UK. Med ens visste jag vad jag ville göra om fredagskvällarna nästa år.

---

Bara två karaktärer som inte fått sin "inledande" grejsimojs ännu. Imorgon blir det ingen del, men ni kommer få en både på Torsdag, Fredag, Lördag, Söndag och Måndag i alla fall. Kommentera! c: